Olika sorters kakorOlika sorters kakor
Kakor för högtiderKakor för högtider
Kakor eller kex?
En kaka är ett sött, litet bakverk som kan ätas upp på ett par tuggor. En annan typ av kaka är de som finns på internet, då kallas det för webbkaka eller en cookie. En webbkaka är en textbaserad datafil som sparas i din webbläsare för att hemsidan ska möjliggöra funktioner som att webbplatsägaren kan se statistik över hemsidans besökare.
Men den kakan som vi ska lägga vårt fokus på är den man äter.
Vad är en kaka?
En kaka är samlingsordet på olika sorters bakverk och kan syfta på flera saker. Det kan vara allt ifrån ett matbröd som har en platt och rund form eller den typen av bakverk som vi kopplar ordet till idag: de små, söta bakverken som oftast äts som en munsbit till kaffet.
En kaka är oftast gjord av mjöl, socker och någon typ av fett som smör eller olja. Sedan kan man tillsätta de ingredienser man vill. Några av de vanligaste ingredienserna i kakor är russin, havregryn, chokladbitar och bär. Ibland använder man bakpulver för att kakan ska jäsa i ugnen.
Vanligtvis delar man upp degen i små bitar och låter de bakas i ugnen i ett par minuter tills det att kakan har fått sin önskade färg. Kakan ska vara hård utanpå men seg och mjuk inuti. Men det finns också de kakor som inte bakas alls i ugnen.
Till skillnad från andra bakverk som tårtor, bullar och bakelser så innehåller kakan oftast inte något vatten för att degen ska hållas samman. Istället används olja eller smör. Det är för att vatten avdunstar mer än vad oljor gör, vilket gör att kakdegen är mer trögflytande.
En kaka äts oftast som mellanmål och är en vanlig del av det typiska svenska fikat. Kakor äts oftast till kaffet, teet eller med saft.
Vad är ett kex?
Så vad är då skillnaden mellan ett kex och en kaka?
Ett kex är mer av ett mellanting av en kaka och ett bröd. Kexen kommer många gånger i tunnare skivor och går mer åt det salta hållet eller har färre ingredienser än vad en kaka har. Kexet har liknande egenskaper som engelskans ord för biscuit. I den brittiska engelskan betyder biscuit en mindre, bakad och osyrad kaka som är platt, vilket också beskriver vad ett kex är på svenska.
En del sorters kex går mer åt det salta hållet och äts oftast tillsammans med ost och smör och är därför något mer ”matigare” än vad en kaka är.
Men ett kex är inte ett kex över hela Sverige. I Göteborg kan ett kex vara samma ord som resten av Sverige använder när de beskriver en kaka. I de södra delarna av Sverige kan kex uttalas som ”chex”.
Kakans historia
Kakan har funnits sedan långt tillbaka i mänsklighetens historia.
Den första kakan tros ha ätits redan på 600-talet efter Kristus i dåtidens Persien, numera Iran. Kakan fick sitt första genombrott i samband med att sockret kom till regionen och började användas i matlagning. I och med muslimernas intåg i Spanien så spred sig sockret så småningom ut i Europa. Vid slutet av 1300-talet var kakan ett stående inslag i alla samhällets klasser och åts både av adeln och såldes på marknader.
I Paris på 1300-talet var den vanligaste varianten av kakan rånet. Rånet kan fyllas med olika smaksättningar eller ätas som de är och såldes runt omkring på Paris gator. Många kokböcker från renässansen innehåller olika recept på rån.
Vid den här tiden var det vanligt att människor rörde mycket på sig på grund av missväxt och konflikter, så de sökte sig över haven. Då var kakan ett tacksamt bakverk att ta med sig eftersom den inte tar så stor plats, är mättande och håller sig färsk länge nog för att den inte ska hinna mögla och bli dålig. En av de vanligaste och mest populära kaksorterna från den här tiden är en kaka som är gjord på smör, mjöl, ägg och socker. På engelska kallas den för jumble och den kan varieras med olika sorters nötter.
På 1600-talet blev bagare ett seriöst yrke som var övervakat av föreningar. För att bli bagare vid den här tiden krävdes det en lång erfarenhet som lärling innan man fick yrkestiteln bagare.
På 1600-talet började allt fler att utvandra från Europa. Det var med nederländska, skotska och engelska nybyggare som kakan tog sig till USA. Det är också från nederländskan det engelska ordet cookie kommer. På nederländska betyder koekje ungefär ”liten kaka”.
Den tidigaste referensen till kakor i USA kan spåras till år 1703. I dokumentet kan man läsa att holländare i New York var med och bakade 800 kakor till en begravning.
I och med industrialiseringen började kakan att få fler ingredienser och började att likna den kaka vi har idag. Det är tack vare byggandet av järnvägen i USA som kakan började få smaker av apelsin och kokos. När flingorna kom i slutet på 1800-talet blev även den en vanlig ingrediens i våra kakor. Förutom större tillgång till ingredienser så utvecklades spisen och ugnen, vilket gjorde det lättare att baka kakor.
Kakan i sverige
För att få den första dokumenterade kakan i Sverige måste vi gå tillbaka ända till vikingatiden. På vikingatiden fanns det liknande bakverk av den sorten vi idag kallar för kaka. Man vet inte exakt vad dessa bakverk var gjorda av, men man vet att de var gjorda av mjöl och honung och var därför sega i sin konsistens.
Men precis som i resten av Europa så fick kakan inte sitt stora genombrott i Sverige förrän på medeltiden när sockret blev en del av matlagningen. Det var på medeltiden som man i Sverige började ha yrkestiteln sockerbagare. Det som främst bakades då var olika sorters kringlor, vilket är ett bakverk som funnits ute i världen sedan 400-talet. Men det var alltså på medeltiden som den började bli populär även i Sverige. En kaka som är mer typiskt svensk och är ett måste kring december är pepparkakan som har bakats i Sverige sedan 1400-talet.
På 1700-talet började det bli mer vanligt att jobba som sockerbagare och det är tack vare att det kom fler invandrare från bland annat Schweiz, Italien och Frankrike som var yrkeskunniga och tog med sig fler varianter av bakverk till Sverige. På 1720-talet hade Stockholm ungefär 15 stycken kaffehus som kan liknas vid vad ett café är idag. Dit kom man för att dricka kaffe och äta vetebröd. Men sedan blev kaffet förbjudet och ungefär 100 år senare, alltså på 1800-talet, fick kakan ett uppsving eftersom kaffet blev tillåtet igen.
Det var på 1800-talet som kakan började att utvecklas mer. Tidigare hade man främst bakat småbröd som kokades i fett. I samband med att järnspisar, jäst och socker blev mer vanligt kunde kakan utvecklas därefter.
Olika sorters kakor
Eftersom kaka är ett samlingsord för olika sorters bakverk så finns det en hel del varianter på kakor vi härmed tänkte gå igenom.
Brödkaka
En brödkaka är en variant av matbröd. Men det som skiljer sig från till exempel en limpa och en brödkaka är att de är platta istället för långa och mastiga.
Småkakor
Det vi främst tänker på när vi tänker på ordet kaka är småkakor. Småkakor är en mindre typ av bakverk som är söta och har en deg som är baserad på mjöl, något sorts fett, socker och någon typ av smaksättare. Till exempel vanilj, choklad eller sylt. Småkakan är den vanligaste kakan på kafferep och tillställningar där flera olika sorters kakor serveras till kaffet. Till exempel syltgrottor och vaniljdrömmar.
Mjuka kakor
Sedan har vi mjuka kakor. Dessa kakor baseras oftast på en sockerkakssmet och måste gräddas i en bakform. Till skillnad från småkakor så är dessa kakor större och mjukare i konsistensen, vilket också innebär att de inte har lika lång hållbarhet. En mjuk kaka används oftast som botten i tårtor. Muffins är också en typ av mjuk kaka men som delas upp i flera mindre formar istället för en stor.
Kakdeg
Att baka kakor på olika degar är något som utvecklats i samma takt som kakan själv. För att få en lyckad kaka krävs en bra kakdeg.
En mördeg känns igen genom att den bakas av ett hårdare matfett som till exempel margarin eller smör tillsammans med socker och vetemjöl. Slutresultatet av degen ska kännas mör, därav namnet. Degen blandas till en hård konsistens och kladdar inte av sig på bakbordet och händerna. Mördegen är den deg som används i de flesta småkakor, till exempel i recepten för sju sorters kakor. Det finns ett flertal olika recept på mördeg på nätet. Det viktigaste en mördeg ska innehålla är smör, socker och mjöl.
Mördegen är den vanligaste degen när vi bakar kakor. Men det är inte alltid det är en mördeg vi använder oss av i alla kakrecept. Blanda inte ihop mördeg med smördeg, en smördeg används oftast i matlagning.
I Sverige är det vanligast att du bakar din egen deg, men i till exempel USA kan du köpa färdig kakdeg. Något som blivit allt vanligare är att baka en kakdeg för att sedan äta den direkt utan att ha gjort kakor av den.
Kakor för högtider
Kakor är något som det bakas mer av inför olika högtider. I den här delen får du några exempel på det.
Julkakor
Att baka inför jul är något vi gör över hela världen. De typiska kakorna för julen kan variera mellan länder och världsdelar. I USA och England är det vanligt med olika fruktkakor. Här i Sverige är det mest vanligt att vi bakar med saffran inför jul.
Den vanligaste kakan som förekommer kring jul är pepparkakan. Pepparkakan har funnits och bakats i Sverige sedan medeltiden och den kan bakas både som småkaka eller som en mjuk pepparkaka. Utöver pepparkakan är mandelmusslan en vanlig kaka kring jul. När det kommer till kakor som vi bakar kring jul så är saffran, lingon och mint något vi gärna smaksätter våra kakor med.
Kakor för högtider och fest
Förutom att vi har särskilda kakor kring jul så har vi även kakor som gärna äts i samband med andra högtider.
Vid bröllop är det vanligt att man bjuder på mindre kakor och muffins. Det vanligaste är cupcakes som är små muffins med glasyr. Cupcakes och muffins är något som också serveras på kalas och dop eftersom de är små och är lätta att både äta och servera.
På barnkalas är det vanligt att man serverar cake pops som är små mjuka kakor som är doppade i till exempel choklad och sitter på en pinne. Ungefär som en klubba.
Något annat som är vanligt både vid kalas, bröllop, dop, begravningar och andra högtider där vi samlas är att servera småkakor.
Kakans egna dagar
Något som vi är väldigt bra på att fira i Sverige är olika kakor. Vi gillar fika så mycket i det här landet att vi har valt att ge våra kakor och fikabröd egna dagar i kalendern. Här är några exempel på kakor som fått egna dagar i vår kalender.
Mandelkubb
Den tredje mars firar vi mandelkubbens dag genom att äta det klassiska bakverket som består av mjöl, socker,ägg, bittermandelolja och hjorthornssalt och garneras med pärlsocker.
Mazarin
Den 13 mars firar vi mazarinens dag genom att äta det bakverk som består av mördeg och en fyllning av mandelmassa som är garnerad med en sockerglasyr. Bakverket har funnits sedan 1600-talet.
Chokladboll
Den 11 maj firar vi chokladbollens dag genom att äta det bakverk som har funnits i Sverige sedan 1940-talet och består av en smet av kakao, havregryn, smör, socker och matfett som rullas i pärlsocker eller kokos.
Pepparkaka
Den 9 december firar vi pepparkakans dag genom att äta pepparkakan. Pepparkakan är en småkaka som smaksätts med kanel, ingefära, kardemumma och kryddnejlika och har funnits i Sverige sedan medeltiden.
Andra exempel på bakverk som har egna dagar är semlan, kanelbullen, muffins och kladdkaka.
Vill du komma i kontakt med oss? Använd gärna formuläret